Bloggarna

Varför tar det så lång tid att ändra lagar?

Maj 22, 2018

Vi har alla varit med om det. Ett problem uppmärksammas i den allmänna debatten. Människor reagerar och ställer politiker mot väggen. Du är ansvarig, gör något! Svaret blir kanske skärpt lagstiftning. När kan den nya lagen vara på plats? Om två år! Jaha!

Den här bloggen går igenom de olika stegen i ett lagstiftningsärende. Meningen är att du som vill åstadkomma en förändring ska förstå när det finns möjligheter att påverka beslutsfattare och hur du kan gå till väga.

Beslutsgången för en regeländring

Lagar beslutas av riksdagen efter förslag av regeringen. Innan regeringen fattar beslut, exempelvis om att föreslå riksdagen att ändra en lag, måste den ge myndigheter och andra berörda möjligheter att yttra sig över förslaget.

Processen inleds i allmänhet med att en utredning får i uppgift att lägga fram ett förslag. Utredningsuppdraget anges i utredningsdirektiven som kan vara mer eller mindre bindande när det gäller vad utredningen ska komma fram till. Utredningsdirektiven utformas av det ansvariga departementet och beslutas av regeringen.

Utredningsuppdraget går ofta till en särskild kommitté eller till en ensamutredare, men det kan också lämnas till en myndighet. Kommittéer och ensamutredare har ofta hjälp av experter och referensgrupper som medverkar under arbetets gång men som inte ansvarar för det slutliga förslaget. Hur lång tid utredningsarbetet får ta beror på frågans karaktär, men är sällan mindre än ett år.

När utredningen är klar med sitt förslag skickar departementet ut det på remiss till myndigheter, företag och organisationer som på olika sätt påverkas av förslaget. Remissinstanserna får i allmänhet tre månader på sig att svara, men både kortare och längre remisstider förekommer. Alla får lämna in ett remissvar, även de som inte finns med på departementets remisslista. Remissyttrandena blir en del av regeringens beslutsunderlag. De redovisas också i regeringens proposition till riksdagen.

Innan regeringen lämnar sitt förslag till riksdagen begär den i allmänhet ett yttrande från lagrådet, som består av domare i Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen. Lagrådet granskar hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och till andra lagar, om det är ändamålsenligt och om det kan ställa till problem. Regeringen är inte skyldig att ta hänsyn till lagrådets synpunkter.

När regeringen har lämnat sin proposition till riksdagen börjar en femton dagar lång motionstid under vilken riksdagsledamöterna kan föreslå ändringar i eller avslag på regeringens förslag om regeländring. Därefter skickas propositionen och motionsförslagen till det riksdagsutskott som har hand om frågan. När riksdagen har fattat sitt beslut kan den nya lagen träda i kraft. Då har det gått två år från det att utredningen fick sitt uppdrag.

Så här kan du påverka

  • Den som är berörd av en fråga kan vända sig till departementet med synpunkter på vad utredningsuppdraget ska innehålla.
  • Den som är berörd av frågan kan begära att få föreslå en expert eller att delta i en referensgrupp.
  • För den som har synpunkter på förslaget är det viktigt att svara på remissen.
  • Den som vill ändra regeringens förslag kan be en riksdagsledamot att motionera om det. Riksdagsutskottet kan också ge intressenter möjlighet att framföra synpunkter inför ett utskottssammanträde.

Vill du lära dig mer om hur du kan påverka offentligt styrda organisationer, ladda ner vår guide här.

Lars Marén

  2. “Möjligheten att nå framgång hänger inte på hur många som har skrivit under utan på hur väl förslaget är motiverat och hur det passar in i ett större sammanhang”

    Så om vi hypotetiskt tänker att
    9 000 000 svenskar skriver under en namninsamling som inte “är motiverat”eller “inte passar in i ett större sammanhang” så kan ändå en ensam politiker eller hans/hennes politikergrupp i brist på motivering dizza denna namninsamling!??

    Tycker du torgför en starkt antidemokratisk agenda som om den är reell bara leder till att revolution är det enda verktyg som en stor folkgrupp som är eniga i att vilja ändra politiska beslut har att utföra.

    Vi ska inte behöva revolution i modern tid men jag tror att den snart är oundviklig med ett resonemang som mitt citat från dig ovan, förs.

    • Även motvilliga beslutsfattare har svårare att bortse från en opinionsyttring som kommer till rätt instans vid rätt tidpunkt. Vi hjälper gärna till med att klarlägga sådant som ansvarsfördelning, beslutsgångar och hur ett ärende ligger till för att den som vill påverka ett beslut ska ha så goda chanser som möjligt att få genomslag.

    • Det tar ofta ca två år från att man börjar utreda en fråga tills en lag eller lagändring är i kraft, men det kan både gå snabbare och ta längre tid. En regering som tillträder efter ett val hinner alltså gott och väl genomföra lagändringar under mandatperioden.