Bloggarna

Om svarta lådor

Maj 28, 2018

Sedan starten under 1950-talet hade de flesta europeiska länder någon form av nationellt monopol på tv-sändningar. Frekvenserna för marksändningar räckte bara för några få tv-kanaler i varje land. Vissa länder tillät tv-reklam, andra gjorde det inte.

Förutsättningarna ändrades omkring år 1980 när satellitsänd tv började kunna tas emot i kabel-tv-nät och så småningom direkt av enskilda hushåll. Den nya möjligheten att sända och ta emot tv oberoende av nationsgränser gjorde den tidigare monopolpolitiken ohållbar, men det tog en tid innan de styrande politikerna hade bestämt hur de skulle förhålla sig till den nya spelplanen. Jag vet, ty jag var med.

Ändring av lagstiftningen
I Sverige började planerna på en marksänd reklam-tv-kanal ta form redan 1984 men det var först 1991 som en regeländring var på plats och regeringen kunde ge TV 4 tillstånd att börja sända. Då sände TV 4, liksom föregångaren till dagens Kanal 5 och pionjären TV 3, redan satellit-tv till den svenska publiken.

Historikern Lena Ewertsson, som omkom i en trafikolycka 2014, forskade om teknik och samhällsförändringar med särskild inriktning mot radio och tv. I sin bok om tillkomsten av TV 4 (Dansen kring guldkalven, 2005) använder hon metaforerna ”svarta lådor” och ”stängningar” för att beskriva de olika faserna från vildvuxna idéer till färdigt bygge. Begreppen är lånade från den franske sociologen Bruno Latour.

En svart låda innehåller sådant som inte längre behöver tas under omprövning, vars innehåll har blivit självklart och inte ifrågasätts. Under förändringsprocessen stängs låda efter låda och aktörerna kan på så vis komma vidare tills alla lådor är stängda. En aktör som inte är nöjd med innehållet kan försöka öppna lådan igen men det är betydligt svårare att öppna den låda som har varit stängd än att påverka innehållet medan lådan fortfarande är öppen.

Processen vid regeländring
Den här bilden kan användas för många samhällsförändringar. Ett lagstiftningsprojekt går exempelvis igenom ett antal olika faser allt ifrån att ett (miss-)förhållande uppmärksammas, problemet definieras, olika åtgärder diskuteras, ett strukturerat arbete inleds, konkreta förslag läggs fram, förslagen bearbetas, åtgärder beslutas, beslutade åtgärder genomförs och det kommer fram resultat som kan utvärderas. Under dessa faser stängs successivt allt flera svarta lådor allt eftersom vissa handlingslinjer sorteras bort medan andra lever kvar.

För den som vill påverka beslutsfattare och slutresultatet är det viktigt att komma till tals medan de flesta lådor fortfarande är öppna. När en låda väl är stängd ska det mycket till för att de som har stängt lådan ska ta upp en diskussion som för dem är ett avslutat kapitel.

En liten knuff på ett tidigt stadium kan vara mer effektiv än ett aldrig så idogt baxande när allt redan är klart.

Vill du lära dig mer om hur du kan påverka offentligt styrda organisationer, ladda ner vår guide här.

Lars Marén

  2. “Möjligheten att nå framgång hänger inte på hur många som har skrivit under utan på hur väl förslaget är motiverat och hur det passar in i ett större sammanhang”

    Så om vi hypotetiskt tänker att
    9 000 000 svenskar skriver under en namninsamling som inte “är motiverat”eller “inte passar in i ett större sammanhang” så kan ändå en ensam politiker eller hans/hennes politikergrupp i brist på motivering dizza denna namninsamling!??

    Tycker du torgför en starkt antidemokratisk agenda som om den är reell bara leder till att revolution är det enda verktyg som en stor folkgrupp som är eniga i att vilja ändra politiska beslut har att utföra.

    Vi ska inte behöva revolution i modern tid men jag tror att den snart är oundviklig med ett resonemang som mitt citat från dig ovan, förs.

    • Även motvilliga beslutsfattare har svårare att bortse från en opinionsyttring som kommer till rätt instans vid rätt tidpunkt. Vi hjälper gärna till med att klarlägga sådant som ansvarsfördelning, beslutsgångar och hur ett ärende ligger till för att den som vill påverka ett beslut ska ha så goda chanser som möjligt att få genomslag.

    • Det tar ofta ca två år från att man börjar utreda en fråga tills en lag eller lagändring är i kraft, men det kan både gå snabbare och ta längre tid. En regering som tillträder efter ett val hinner alltså gott och väl genomföra lagändringar under mandatperioden.