Bloggarna

Fakta, värderingar och mittemellan

Maj 22, 2018

Vi har fått lära oss att skilja mellan fakta och värderingar. Fakta är sådant som kan vara sant eller falskt. Värderingar kan vara lite hur som helst. Den som säger att den vita katten i själva verket är svart far med osanning. Det gjorde även den som påstod att antalet personer som firade Trumps presidentinstallation var större än vid något tidigare tillfälle, eftersom de som hade räknat kom fram till att det inte stämde. När Trumps rådgivare Kellyanne Conway försökte introducera begreppet ”alternativa fakta” blev hon utskrattad. I motsats till fakta anses värderingar varken kunna vara sanna eller falska. Jag kanske gillar kokt torsk medan du tycker att det är jätteäckligt. Vi lär inte kunna övertyga varandra hur mycket vi än argumenterar. Om vi slåss om saken vinner den som slåss bäst, men det ändrar inte smaken på, eller för, torsken. Men, vänta nu, är det här verkligen hela sanningen?

Uppfattningar och normer
Hur vi uppfattar kattens färg beror bland annat på belysningen och på omgivningens färger. Även om fakta skulle vara obestridligen sanna kan vi med valet av fakta, dvs. genom att välja mellan olika alternativa fakta, komma till vitt skilda slutsatser. Ibland är valet självklart. Om en kvinna blir gravid har en karl varit framme, inte den helige ande, men i andra fall kan det vara mer komplicerat. Ska en kåkfarare skylla sitt öde på en genetisk nitlott eller det sociala arvet, bristande begåvning eller en usel skola, fattigdom, trångboddhet, dåliga kamrater, låg moral eller helt enkelt på slumpen? Välj själv bland förklaringsfaktorerna och fundera sedan på vilka åtgärder som valet av fakta leder fram till.

Hur är det med värderingarna? Handlar det bara om tycke och smak eller är vissa värderingar bättre eller mer sanna än andra? De normer som styr mänsklig samlevnad lär vara ganska lika överallt. Tala sanning, håll ord och var mot andra som du själv vill bli bemött! Om alla gör på det sättet blir det bäst för gruppen, stammen eller nationen, men reglerna brukar inte motiveras med nyttoargument, de brukar i själva verket inte motiveras alls. Det finns de som invänder att ohämmad egoism främjar innovationer och ekonomisk utveckling och på sikt ett större allmänt välstånd. Men då har de påstått något om ett sakförhållande, inte gjort en värdeutsaga. Mormors mor hade nog inte hört ordet värdenihilism, men hon hade bara förakt till övers för folk som inte kunde skilja mellan skit och pannkaka.

Vill du lära dig mer om hur du kan påverka offentligt styrda organisationer, ladda ner vår guide här.

Lars Marén

  2. “Möjligheten att nå framgång hänger inte på hur många som har skrivit under utan på hur väl förslaget är motiverat och hur det passar in i ett större sammanhang”

    Så om vi hypotetiskt tänker att
    9 000 000 svenskar skriver under en namninsamling som inte “är motiverat”eller “inte passar in i ett större sammanhang” så kan ändå en ensam politiker eller hans/hennes politikergrupp i brist på motivering dizza denna namninsamling!??

    Tycker du torgför en starkt antidemokratisk agenda som om den är reell bara leder till att revolution är det enda verktyg som en stor folkgrupp som är eniga i att vilja ändra politiska beslut har att utföra.

    Vi ska inte behöva revolution i modern tid men jag tror att den snart är oundviklig med ett resonemang som mitt citat från dig ovan, förs.

    • Även motvilliga beslutsfattare har svårare att bortse från en opinionsyttring som kommer till rätt instans vid rätt tidpunkt. Vi hjälper gärna till med att klarlägga sådant som ansvarsfördelning, beslutsgångar och hur ett ärende ligger till för att den som vill påverka ett beslut ska ha så goda chanser som möjligt att få genomslag.

    • Det tar ofta ca två år från att man börjar utreda en fråga tills en lag eller lagändring är i kraft, men det kan både gå snabbare och ta längre tid. En regering som tillträder efter ett val hinner alltså gott och väl genomföra lagändringar under mandatperioden.